skor slets, hjärtan som slog & nu står vi där vi står.

fotoavmig.

Rusade förbi mig snabbt på perrongen.
Blev hjälplöst förälskat, obeskrivligt tagen som om jag låg ner på marken och blev slagen, betraktade ditt hår när det fångades av vinden som att svimma på en bergstopp utav svindeln.
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden.

-Petter 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0